Detta är en helvetesdag varje år! Det känns som om allting annat stannar upp och det enda jag tänker på hur orättvist allt blev! Jag fick ett stort tomrum i hjärtat och ingenting har hittills kunnat fylla ut det.
Den 10 oktober år 2004 var den värsta dagen i mitt liv. Du togs ifrån mig! Har aldrig känt mig så hjälplös! Det är så svårt för mig att fatta att det kunde hända mej av alla människor!

Mamma o moster med fmailjer har varit och tänt ett ljus för dej hörde jag. Det värmer i hjärtat så mycket att ingen glömmer!!!

Dagen idag har varit så otroligt jobbig.. Ingen vet, så ingen frågar... har hållt humöret uppe och försökt att hålla tårarna tillbaka... Så snart jag gick av tåget föll de.... Kunde inte ens stoppa det.
HUr kan jga andas utan dej här vid min sida? Hur ska jag kunna se, när det var du som var ljuset i mitt liv.. När du inte är med mej, hur ska jag då kunna leva?

Känner mej så ensam idag.... Ingen attprata om det med. Ingen som skulel lyssna... Och att inte kunna vara hos dej vid minneslunden svider så mycket att jag tror hjärtat ska brinna upp! Jag ville aldrig släppa dej! Och jag har egentligen inte gjort de än heller! Fan Fan Fan Fan Fan!!!!!!!

En dag komemr vi att ses igen. Finns så mycket jag vill få sagt! Saknar dej varje dag, vissa dagar mer än andra.
                                     Vi älskar dej Wilma!<3