nu är det i rullning...

Idag tog jag ett stort beslut... igen...

Satt och samtalde med mammsen om hur olycklig jag faktiskt är utan jobb. Och den sorgliga verkligheten är att jobben i Norrköping inte finns.. De som finns kräver att man nästintill är astronaut... inte helt okej. Och jag klarar inte detta...
Och med mammas stöd och lovord om att hjälpa till har jag nu börjat söka jobb i andra städer i Sverige...

För mig är det ett stort steg eftersom jag precis kommit tillbaka till Norrköping .bara hunnit bo här en månad...
Hur ska mina släktingar och vänner kunna orka med att jag flyttar igen?
Hur ska JAG klara mig utan dem?
Jag har inte bott hemma på mer än 3 år... och så hinner jag bara hem o vänder direkt...

Vad är detta för jäkla stad egentligen?
Nu kanske mina politiska aspekter av situationen kommer in.. men menar inte att Östergötlands brist på arbete enbart beror på sossarna.. men hur ska jobbutsikterna kunna förändras om man inte gör en drastisk förändring? Hur ska man kunna sätta oss unga i arbete om de jobb som erbjuds i princip kräver magisterexamen eller läkarblablabla.?
Och allt detta beror inte på finanskrisen.. den här staden är jäkla knepig...

Som jag sa till mamma så har jag inte känt mig hemma sen jag kom hem heller..
känns som om jag inte har hittat en punkt att stanna vid...

Och det gör faktiskt ont att tänka på att om jag får ett jobb i Göteborg är det dit kosan far och jag flyttar ännu längre bort!
Kommer bli svårt att  sova nu när jag suttit o kollat över allting..
Vill inte att det ska bli såhär.. jag hade ju så bra planer tyckte jag...
Jävla idiot osm ställde till det såhär! Har god lust att göra en massa djävulskap bara för att han ska våndas och svettas dygnet runt!
Helvetesfan!


jaja,,, nog om det.. var tvungen att få ur mig hur denna situation känns och vad jag tycker om det.. imorgon kommer väl munnen gå i ett till alla jag träffar... vill alltid veta vad alla andra tycker, då jag själv varken vet ut eller in.
Varför är jag så?
Varför kan jag inte vara som andra och tänka på sånahhär saker i det tysta?
tror detta är för stort steg...
Magont....



Sov gott snuttisar!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0